Idag lyckades jag få bort ännu ett stort ok från mina axlar, på jobbet. Jag är såååå lättad, glad och... ja, glad helt enkelt. Fixade en av sakerna som hållt mig vaken på nätterna under förra året och jag kan nog helt enkelt inte beskriva känslan bättre än att jag gick runt med ett stort fånleende.
Jag, Sambon och Sonen ska gå på hockey imorrn, vi fick två biljetter och det är ju inget problem att ha Sonen i knät. Det kommer bli kanon!
Det verkar funka med vårat "kulsystem", tre dagar i rad har Sonen smakat vår mat, vilket vi inte kunnat övertyga honom om på länge. Håll tummarna för att det funkar i några veckor i alla fall. Vore coolt att fylla hans lilla burk så att han kan få hitta på nåt roligt.