Var på ett seminarium i förmiddags som skulle lära mig att "prestera 200% mer på minskad tid med minskad stress". Jag vet. Jag borde inte gått dit. Hur som helst, föreläsaren berättade, att vad man måste göra för att lyckas med sitt arbete, det är att.... (trumvirvel).... ta ANSVAR!

Han sa en massa andra saker också, men tyvärr fastnade inte allt. Jag vet att jag låter besviken o anti, men självklart är det bra. Självklart är det sant. Och självklart är det... så självklart. Jag blir så trött. Jag har egentligen inget emot att sitta och lyssna på självklarheter. Det kan till och med vara rätt intressant och idéväckande. Väckarklocka-seminarium.

Jag var nog inte upplagd för det bara, jag vet inte vad jag ville ha. Gillade inte rubriken. Gillade inte approachen. Gillade inte att han sa att han hade en massa verktyg för att ta sig dit man ville men han delade inte med sig av ett enda verktyg. Då måste man köpa kursen. Typ.

Nepp, han har ett och annat att lära av min favvo Klas Hallberg. Som i typ andra meningen av sitt föredrag (med ungefär samma titel) sa att "jag kommer inte ge er några verktyg"... osv. Bra. Då ändrar jag förväntningarna. Tack.

Nu fanns det ju tid för frågor i morse, så jag kanske skulle tagit ansvar och frågat efter ett verktyg. Ett "men hur menar du att vi ska göra"?

Shit. Det är mitt fel att jag inte fick ut mer av det alltså.

Nähepp, nu ska jag ta ansvar och sluta min lunchrast så att jag kan fokusera på vad som är värdeskapande uppgifter i mitt arbete. Tyvärr avverkade jag en massa av dem på förmiddagen, så nu ska jag försöka vidareutbilda mig på egen hand... Snacka om att ta ansvar.