Inga andra tankar får utrymme just nu. Jag är lite på hold. Har aldrig sprungit på toa så ofta. Inte ens när vi jobbade på att få fram Sonen. Nu är det mera skräckblandad förtjusning. Och förundran. Kan man få en oregelbunden cykel (inte fordonet då) när man är 30, efter att vara regelbunden sen 11 års ålder? Det återstår väl att se. Även om det är lite "Nej nej nej" så skriker hjärtat lite "ja ja ja".