Regn, regn och åter regn. Har varit och lekt hos Sonens bästis, men sedan vi kom hem är det Shrek för hela slanten. Försöker övertyga Sonen om att jag ska få sjunga lite, men det går inte nåt bra. Efter filmen, har han lovat. Hur som helst skönt att ha såna där dagar ibland, då det är helt ok att bara hålla sig inne. 

Ägnar stora delar av tankeverksamheten till att fundera på semestern. Till helgen ska vi åka båt med våra vänner och logiskt sett vore det smartare att åka hemhem (till mina föräldrars hus) istället för hem hit igen i några dagar innan vi ändå ska hemhem inför vidare resa västerut. En del av mig skulle tycka det var skönt att komma hem hit och bara vara. Att inte behöva tänka på vad Sonen gör, utan låta honom leka fritt. Dessutom kan vi behöva fixa lite med trädgården. En stor del av mig tycker dock att det är 45 onödiga mil att köra på en vecka, plus att det vore ett gyllene tillfälle att försöka träffa några av våra gamla kompisar där borta.

Kanske lägger jag onödigt mycket energi på att planera semestern, så att jag slipper tänka på det oundvikliga, dvs att nästa vecka är min sista. På tal om det... jag ska bjuda på fika på fredag. Undrar vad som faller bäst ut; kladdkaka, chocolate chip muffins eller glass i stora lass? Se där, nu fick jag nåt annat att tänka på. Så bra då.

Igår var det avslutningsfest för mig på jobbet. Väldigt lyckat, massa folk och flera som stannade riktigt länge. Vi hade kul hela kvällen. Fick skjuts hem oxå, vilket var en bra avslutning. Hade hållt mig glad hela kvällen tills jag skulle krama Snälla E och Lilltjej hejdå. Då blev det jobbigt. Lilltjej grät rätt mycket när vi sa hejdå och jag kände hur mina ögon tårades. Sambon var vaken när jag kom in i huset så jag kunde lägga mig hos honom och gråta lite. Typiskt mig att vänta tills jag är ensam med min älskling.

Imorse (nåja, 1045 fick jag sova till, har inte hänt sen... jag minns inte när, studietiden kanske) vaknade jag med enormt ont i foten. Jag fattar inte vad som har hänt. Det gör ont längs med utsidan på vänstra foten, som att jag har en lätt stukning eller nåt (om man nu kan stuka den delen på foten). Minns inte att jag hoppade galet eller nåt igår. Sambon har lindat foten nu, men jag vet inte om det hjälper, det är svårt att linda upp "platta delen" på foten.

När jag ändå är igång och gnäller kan jag även konstatera att min head banging gjorde mig öm i nacken. Men det var väntat, man får stå ut med lite sånt om man ska ligga på topp.

Hur som helst, idag har vi ätit Goda glassen på stan och passade på att titta in på rean på PoP. Köpte lite utekläder, en jacka och allvädersbyxor. Det är ju helt ok när det är halva priset. Ikväll blir det gott grillat med ugnspotatis och kryddsmör, men först ska jag luta mig tillbaka i soffan med Sonen och kolla på dvd och äta vårt lördagsgodis, medan Sambon får en välförtjänt vila.

Inser att jag kan göra en full repris på förra årets blogginlägg.

Sambon har fyllt år, det har varit kanonväder och vi satt ute med våra gäster och grillade, åt och snackade. Sonen somnade vid 22-tiden, men jag slipper ta hand om det eftersom jag även detta år ska spendera morgondagen med mina jobbkompisar. De ska ha avskedsfest för mig. Singstar är utlovat.

Undrar hur det kommer kännas imorgon. Även om jag har en vecka kvar på jobbet är det många som går på semester imorgon... så det blir många hejdå. De ska tacka av mig imorgon på frukosten. Det kommer kännas konstigt, tror jag. Inget jag ser fram emot. Jag tror inte min hjärna fattar något annat än att jag ska gå på semester.

Att jag inte kommer se vissa av de här personerna igen är inget jag kan processa just nu.

Nu har jag i alla fall äntligen nått den status att jag känner att jag bara ska göra några måsten till, men absolut inte allt på min lista. Det känns så himla bra, för listan är lååång, men de kommer klara sig utan att jag gör de grejerna, det vet jag. Även om det hade varit bra... men nu finns det ingen energi kvar, det är bara ren vilja som gör att jag inte spenderar hela dagarna med att sortera pärmar och papper. Ren vilja och en hel del frågor från de som ska ta över och från de andra som bara vill pressa ur lite till ur denna trasan som kallas Jag.

Det kommer, måste, bli en bra kväll imorgon. Sista dagen med lilltjej. Nä, det är inget jag vill tänka på. Alls. Semester först. Sen kan jag fatta. Nån gång i höst.

Sonen och jag var och handlade födelsedagspresent till Sambon idag. Sonen fick välja en present och jag valde en. Ska bli spännande att se om Sambon blir nöjd.

Annars har det varit en dag av blandad karaktär när jag varit så trött jag bara inte orkar nånting, bara fnittrar. Sambon kände på mina axlar och undrade vad det var för stenar som satt där. Skönt med massage om en vecka.

Så... 8 dagar kvar. Pendlar mellan att bara göra det jag måste, på arbetstid, och att slå knut på mig själv för att jobba tills huvud blöder, för att fixa bästa förutsättningarna för mina efterträdare. Ingen hittills som röstar på alternativ 2, även om de förstår mig. Om 8 dagar vet jag vad jag valde.

Dagen avslutas med två avsnitt Big Shots. Precis vad jag behöver, även om jag var mer impad förra veckan. Kanske har hypat det även i mina egna ögon. Där ser man. Jaja, dåligt är det fortfarande inte. Om jag lutar mig tillbaka i soffan och inte glor på datorn med ena ögat kanske det blir ännu bättre. :)

Det känns som att mitt framtida köp av mobiltelefon inför/till nya jobbet har fått så konstiga proportioner. Förr när jag köpt mina egna privata mobiler har jag inte gjort så mycket research. Jag har typ kollat in vilka mobiler som finns i min prisklass och oftast valt Finska märket, då jag har trivts bra med dess menyer.

Nu, när jag ska köpa en jobbmobil, för första gången i mitt liv, står jag handfallen. Det finns ju hundratals modeller att välja på. Och vilka funktioner vill jag egentligen ha?? Trodde att jag ville satsa lite extra på en kameramobil, men har blivit mer och mer övertygad om att istället skaffa en liten kompaktkamera som vi kan ta med på fester etc.

Så nu börjar jag fundera på musik, kalender, push-email osv, för de dagar då jag är ute och reser i jobbet. Å andra sidan vill jag ha liten och smidig mobil eftersom jag alltid ska ha den på mig, då det är den telefonen jag kommer ha även när jag sitter på kontoret. Så ett bra headset är kanske viktigare än telefonen i sig.

Det är sååå himla svårt att bestämma sig och när jag väl har ögonen på en modell läser jag några tester och får veta att den inte är nåt att ha. Konstigt att det ska vara så svårt.

Jag får väl helt enkelt kolla vidare. Fria val är inte så enkelt när man är så velig (på svenska: virrig, obeslutsam) som jag är.

Måste bara få klaga. Jag blir galen när jag tänker på hur en treåring som väntar på sin tur blir fullständig översprungen av barn efter barn i kön till en rutschkana. Vad ÄR det för föräldrar där ute? Jag kan absolut inte klandra barnen, de kan inte göra sig själva ouppfostrade. Men det tar fram tigermamman i mig. GRRMMPF.

Fast jag vet inte varför jag blir förvånad, när vuxna människor beter sig likadant. Hur tänker de? "Titta, här står det ju förköp, och vi har ju såna biljetter. Vi går direkt in, kom nu barn, gå förbi alla andra 50 pers som står i kö till samma ställe. De måste vilja nåt annat än att gå in med sina biljetter som de har i sina händer."

Ja, jag vet, tur för mig att jag inte har värre saker att störa mig på. Livet är rätt gott ändå.

Så, nu har vi klarat av årets urrensning av broms... eller... lamellerna? Eller vad heter det? Det där som luktar bränt när man varvar upp motorn för mycket samtidigt som man vägrar släppa upp kopplingen. Och handbromsen är i.

Vad vi håller på med? Åker till Kolmården och Safariparken. I kön på vägen in är det en uppförsbacke och varken jag eller Sambon verkar lita på vår förmåga till start i uppförsbacke. 1 h 30 min senare hade jag iaf tränat så att det räcker för ett tag på dragläget.

Men det var värt varenda sekund, med tanke på att vi fick se en lama föda... barn? När vi rullade förbi låg mamman och åt och ungen hade ute huvud och fötter. Önskar att en annan var lika oberörd när man födde.

Sex timmar senare och med kramplåsning i vänstra vaden var det dags att börja vandra mot bilen. Snacka om otränad. Smart att ha världens sämsta skor på sig också. Får tänka på det när vi ska köra två dagar på Astrid Lindgrens värld på semestern.

Slutade precis jobba och insåg att jag inte har sjungit på hela dagen. Så nu är 10.000-kronorsfrågan om jag ska sätta mig framför Singstar eller framför TVn. Kanske en kombo? Det ena behöver ju inte utesluta det andra, så länge jag inte sitter här och skriver hela natten.

Imorse möttes jag av en kollega som började gråta när hon såg mig. Hon tycker det är så jobbigt att jag ska sluta. :( Gumman! Hon och jag har kommit varandra så nära nu när jag lämnat över till henne, så jag förstår hennes känslor, jag håller med dem, men är ganska skicklig på att förtränga att jag ska lämna de där lokalerna "för alltid" om tre veckor. Den kanske kommer nån gång. Förståelsen. Vi får väl se.