Skrev precis ett giftigt inlägg riktat till min Sambo, men tydligen har jag nån sorts magiska fingrar för rätt vad det var var hela inlägget borta. Så jag ändrar till att konstatera att jag med sprängande huvudvärk skulle "bara hänga upp tvätten" men möts av ett blinkande felmeddelande från tvättmaskinen. Rotar fram bruksanvisningen. "Troligen vikt avloppsslang alternativt att filtret behöver tömmas". Hmm, ser ingen avloppsslang så att den skulle vikt sig under tvättprogrammets gång känns orimligt. Mer troligt att avloppsfiltret som jag inte visste fanns behöver tömmas. Sagt och gjort. Börjar skruva loss filtret. Ahh, maskinen är fylld med vatten. Vad händer om man tar bort filtret? Jo, vattnet sprutar. Smutsigt vatten sprutar. Kämpar fast filtret, lite lagom mycket.

Till slut har vattnet fått sippra ut och jag tar ut det leriga filtret med fjädrar från soffkuddarna. Bra kombination med höstlera, gammalt sunk och sen ett gäng fjädrar. Verkligen. Inte. Kollar instruktionsboken. "Skölj noga under rinnande vatten". Försöker tömma utan att skölja. Eftersom till och jag med inser följdproblemet med att försöka skölja rent ett filter. Eller? Nej, det går inte att pilla rent eländet. Sköljer. Filtret blir rent. Wooh. 

Stopp i avloppet på "hon" i tvättstugan. Hemliga T väntat förbannad. Trött. Arg. Huvudet bultar.

Försöker tänka på Klas Hallberg och hur jag ska få till Hångel i den här situationen. Hur kan jag hänge mig på ett bra sätt? Nej, jag är nog inte fullärd, för jag går fullständigt bet.  

Men nu, 20 minuter senare, ska jag i alla fall äta mina frukostknäcke med ramlösa persimon och grape. Så nära hångel jag kommer idag. För det är faktiskt riktigt gott. Inte bara patetiskt.  

Idag har det skett två rån i stan. Ungdomar i övre tonåren, uppskattningsvis. Det är konstigt. Nuförtiden är inte min första tanke att "ooh, vad otäckt och osäkert det är i stan" eller nåt liknande. Nej, jag tänker... och undrar... "vad skulle jag säga om jag fick veta att mitt barn (om 15 år) har rånat en affär?"

Sonen har gått och blivit mörkrädd. Det har väl egentligen smugit sig på sakta, jag upptäckte det för första gången för några månader sen när han var rädd för spöken. Trodde att vi lugnade honom, men idag blev det så illa att jag var tvungen att ta fram en lampa som han kunde ha tänd i sitt rum när han sover. Stackars stackars lilla rädda gubben. Han såg helt stressad och jätterädd ut. Min älskade Son, vad kan ha gjort honom så rädd för mörkret?

På dagis är det trolltema. Vid hämtning frågade personalen Sambon om Sonen är rädd för troll. Fram till igår var han det inte, då pratade vi om trollen som bor hos tomten (tomteland, Mora) och hur man ropar på dem. Inget rädd alls faktiskt. Idag hade han brutit ihop när de läste en bok om troll. 

Älskade älskade Son, var inte rädd. Mamma är här och tänker inte låta nåt hända. Vill jag säga. Säger jag. Men sen ska jag få honom att förstå det också.

Det här är bara början. Jag vet.  

Ännu en helg är slut och jag kan väl helt enkelt ta och summera så här:

• Perfekt
• Mysig
• Rolig
• Mycket vin och sprit
• God mat
• Barnvakt
• Puss
• Hotellnatt

Jo, för alltså... dokusåpan kring vår fria hotellnatt tog äntligen slut när vi fick äran att spendera en natt på hotell i hemstaden. När vi kom dit frågade hon efter en voucher. Jag sa att "de sa att vi inte behövde det..." och hon frågade "har ni haft problem med den här bokningen?" ... "JAAA" sa jag och Sambon i kör. Började sedan ana oro när hon säger "extra täcke och kuddar finns i garderoben". Så... vi fick alltså ett enkelrum. Som tur är hade jag ju valt ett hotell som tidigare varit lyxvarianten, så det var typ 140-säng. 

Jaja.. suck. Frustration. Sen valde vi att garva, ta fram extratäcket och låta resten av dagen bli perfekt. Och det blev den.

Så, det finns inte så mycket mer att säga än godnatt, tack för helgen och sov så gott... nu ska jag gå upp och läsa bok. Började med enormt lättlästa "Giraffens tårar" som är fortsättningen på "damernas detektivbyrå". Tycker den är lite småkul. Och som sagt väldigt lättläst, vilket är skönt eftersom jag misstänker att jag somnar vääääldigt snart.

Imorrn ska jag vara på jobbet klockan sju. Yee-ha. Sånt är det när man är lite plikttrogen och inser att vi skulle släppa in några hantverkare till våning 3 på jobbet och har löst den biten, men inte att någon finns och öppnar ytterdörren för dem. Hur pantade får man lov att vara? :) Jaja, jag löser det. Men det innefattar att jag bör packa min väska för morgondagen och sen bumsa i säng. Nu.  

Dags att skapa en ny kategori som heter "VAB", kanske? Nu är det nämligen dags igen. Sambon var hemma igår och jag har heldag idag. Jag har i alla fall (peppar peppar, vi får väl se när han vaknar) fått den friska dagen innan han kan gå tillbaka till dagis, så vi har varit ute och lekt i det fina höstvädret.

Är det förresten fler än jag som märkt att det inte regnat så mycket i höst? 

Just nu gör jag lite av varje... Vet inte varför jag inte bara slappnar av nånstans... :)

Så.. Facebook, House på TV, MSN, får i mig dagens dos av vatten (jag vet, kanske lite sent?) och fixar fotoalbum. Jag borde nog klippa bort allt det första och fokusera på fotoalbumet, men jag har svårt att bestämma mig, så jag ska nog fortsätta nån timme till med det mesta. Kanske helt enkelt måste acceptera att det inte blir så mycket blogg idag.  

Ok, jag ger upp. Jag lägger till mig på facebook. LinkedIn, Facebook... blogg... Jag börjar ju typ hänga med?!? Nja, kanske inte. Vi får väl se. Hur cool jag är. (= hur många kontakter jag får ihop).

Såå... lämnade Sonen på dagis och åkte till jobbet. Brände av mina timmar, det flöt på bra och jag fick faktiskt endel gjort. Åkte hem och blev serverad mat, varpå jag stack direkt till Maxi. Det gick bra där med, det går lite fortare när man är ensam. Kunde inte bestämma vilka vantar jag skulle köpa till Sonen, så jag köpte tre par. Antar att det går åt... i klet, kladd och snöblask.

Kom hem och började ta hand om de foton som vi äntligen printat. 624 stycken, för att vara exakt. Vet inte hur många jag fick in, men för perioden sept-05 till sept-07 har jag hunnit få in allt till och med april-06. Behöver nya album nu, och det var nog bra för annars skulle jag bli sittande hela natten. Jag älskar att greja med foton och skriva anteckningar och... ja... det är nåt speciellt med att få hålla i och bläddra bland fotona. 

Nu är det dags att natta min kropp, så att den får vila några timmar innan det är dags igen. Idag har varit en bra dag, jag hoppas att jag kan få min sköna känsla att fortsätta sprida sig, det är så himla mycket roligare att jobba och leva då.