Alltid samma ångest. Vad ska man hitta på för present till en vuxen människa som har det han vill ha, och har han det inte så köper han det själv? Vin, whiskey... Ja, det är väl det jag har köpt de senaste åren till min bror. Undrar om han vill ha en tröja som jag väljer. Ja, det får det bli.

Lättare är det att komma på en present till Sonen som snart fyller 2. Det är bara att gå in genom dörrarna på vilken klädaffär som helst, för att inte tala om leksaksaffärer. Den här gången har vi bestämt att han ska få en docka som han kan ta hand om och ett gäng bilar, som han kan krascha mot varandra. Det verkar nämligen vara hans två favoritintressen just nu. Bilar och dockor. Och DVD och bolibompa då. Men bompa får han på köpet.

Som jag trodde blev det enklare att söka jobb nummer två... och tre... Skickade ansökningar igår kväll. Vet inte hur bra för självförtroendet det är, egentligen. "VAB-ande småbarnsmamma med ganska breda men inte så djupa kunskaper söker tjänst som hon inte är kvalificerad för men tror att hon har chans att få ändå, utifrån meriter."

Vi får väl se.  

Det känns rätt bra att jag inte har panik att få nytt jobb. Jag kan söka de tjänster som verkar intressanta och rätt vad det är kanske jag får komma på intervju. Det är ine alla som har den lyxen.