Måste bara få klaga. Jag blir galen när jag tänker på hur en treåring som väntar på sin tur blir fullständig översprungen av barn efter barn i kön till en rutschkana. Vad ÄR det för föräldrar där ute? Jag kan absolut inte klandra barnen, de kan inte göra sig själva ouppfostrade. Men det tar fram tigermamman i mig. GRRMMPF.

Fast jag vet inte varför jag blir förvånad, när vuxna människor beter sig likadant. Hur tänker de? "Titta, här står det ju förköp, och vi har ju såna biljetter. Vi går direkt in, kom nu barn, gå förbi alla andra 50 pers som står i kö till samma ställe. De måste vilja nåt annat än att gå in med sina biljetter som de har i sina händer."

Ja, jag vet, tur för mig att jag inte har värre saker att störa mig på. Livet är rätt gott ändå.

Så, nu har vi klarat av årets urrensning av broms... eller... lamellerna? Eller vad heter det? Det där som luktar bränt när man varvar upp motorn för mycket samtidigt som man vägrar släppa upp kopplingen. Och handbromsen är i.

Vad vi håller på med? Åker till Kolmården och Safariparken. I kön på vägen in är det en uppförsbacke och varken jag eller Sambon verkar lita på vår förmåga till start i uppförsbacke. 1 h 30 min senare hade jag iaf tränat så att det räcker för ett tag på dragläget.

Men det var värt varenda sekund, med tanke på att vi fick se en lama föda... barn? När vi rullade förbi låg mamman och åt och ungen hade ute huvud och fötter. Önskar att en annan var lika oberörd när man födde.

Sex timmar senare och med kramplåsning i vänstra vaden var det dags att börja vandra mot bilen. Snacka om otränad. Smart att ha världens sämsta skor på sig också. Får tänka på det när vi ska köra två dagar på Astrid Lindgrens värld på semestern.