Har kommit fram till att på sommaren finns det inte mycket jag vill se på TV. Kanske lika bra det eftersom man ju ska vara ute och njuta av sommaren, men på kvällarna gillar jag trots allt fortfarande att få sjunka ner i soffan. Då är det ju bra att jag har 2 avsnitt av Oprah kvar och att det kommer spelas in ytterligare två nu i veckan. Med ett snabbt överslag kan vi ju lätt konstatera att jag får hitta på nåt annat att göra om kvällarna framöver, men det borde inte vara så svårt. Kanske ta hand om våra femtiotusen foton... (ja, lätt överdrivet) eller städa, eller påta i trädgården, eller läsa, eller pussas...

Efter våfflor med sylt satte jag Sonen i hans vagn för att söva honom. Det funkade efter ett hjärtskärande gråt då vi ringde på hos bästisen som inte var hemma. När vi kom hem fick jag för mig att jag återigen skulle angripa tistlarna i rabatten vid lekplatsen, så jag tog fram arbetshandskarna och fyllde en hink med tistlar på turbotid. Kanske en kvart? Efteråt satte vi oss här ute på altanen för att äta en päronsplit, läsa och testa hur datorn funkar utomhus. Vill man spegla sig samtidigt som man blogga rekommenderas detta varmt. Jag kan dessutom ha koll på cykelvägen bakom huset samtidigt som jag sitter med ryggen mot den... Men där funkar vardagsrumsfönstrena nästan bättre än datorskärmen.

Nä, jag ska nog ta och passa på att fortsätta läsa medan Sonen sover. Det är livet det här... att sitta ute och bara slappa, i lagom solig svensk sommar.

Sonen har kommit in i en bra rytm, där han snarare vaknar runt halv åtta istället för halv sex. Jag gillar det skarpt! Sov därmed nästan 8 timmar inatt. Skönt! Snart är det dags att väcka Sambon och planera dagen. Solen skiner så jag tror vi måste se till att få lite utetid. Får se om vi kanske ska bjuda bort oss en sväng... eller ta hit nån. Eller bara vara själva. Stora beslut för att vara en alldeles vanlig söndag.

Just nu är det pussel och Pippi som gäller i alla fall. Ska se om jag kan tjuva till mig några minuters läsning.