Jag har i hela mitt liv drömt om att få två barn. Förmodligen för att jag själv vuxit upp i den renodlade kärnfamiljen (mamma, pappa, son, dotter). När vi började försöka få Sonen grät jag när jag fick min andra mens efter att jag slutat med p-piller. Skitlöjligt, det vet jag ju rent förståndsmässigt, men jag längtade så efter att få bli mamma. Sonen var beräknad på dagen 1 år efter jag slutade med piller, så det gick egentligen ruskigt snabbt.

Sedan Sonen kom har jag inte haft något direkt behov av ytterligare barn. Har velat ge Sonen all min tid och energi. Sambon är dessutom nöjd med bara ett barn. Jag antar att jag på nåt sätt har försökt förlika mig med tanken att det bara blir Sonen, Sambon och jag. Det är inget dåligt alternativ, inte alls. Jag älskar mina två killar över allt i världen och skulle självklart klara mig bra med bara dem.

Men nu, när vännerna runt omkring skaffar sina tvåor och det finns andra bebisar runt mig, så börjar längtan göra sig hörd. Att få vara gravid igen. Att få ge Sonen ett syskon. Att få ge ytterligare ett barn vår kärlek och omsorg. Jag vet att jag (trots att jag är löjligt trött hela tiden) skulle ha energi till det. Jag vet att Sambon skulle bli världens bästa pappa även till nr 2.

Sonen vill också ha en bebis. På samma sätt som han vill ha allt annat som hans kompisar har. :)

.... ska gå och lägga oss alldeles strax. Sambon är ute med jobbet och Sonen har sovit i drygt 2 timmar, så jag har haft en ensamkväll, viket är rätt skönt ibland. Funderade på att kolla på nåt mer men med tanke på vad klockan är tror jag att det smartaste (och det som ger mig mest värde) är att gå upp, fixa iordning mig och lägga mig och läsa nån minut innan jag däckar. Jag har varit så trött den senaste tiden och gör samtidigt inget för att hjälpa kroppen till återhämtning. Sova skulle ju kunna vara ett sätt. Ska bara skriva ett inlägg till... 

Nu är det bara 12 avsnitt kvar av Gilmore Girls. Sen är serien slut, finito, inget mer. Jag är inte säker, men jag tror, känner det som, att jag kanske har sett mer eller mindre alla avsnitt. Nästan från början har jag undrat vad det är som håller mig fast. Det händer inte så mycket. Kanske är det det som är grejen, att det är inget extremt... det skulle kunna hända... mer eller mindre. Problemen som tagits upp har känts relevanta.

Samtidigt känns det då konstigt att säga att jag på ett sätt är glad att det tar slut. Men det är som med Ed, som gick för nåt år sen... det var också en sån där serie som jag inte kunde släppa men som behövde ta slut. När det känns som att den inte kommer vidare, egentligen.

Nu ska jag hur som helst njuta av kommande 12 avsnitt. Hoppas de visar alla så att de inte får för sig att göra säsongsuppehåll mitt i.  

Dagens bra är "Den stora svenska möbelaffären som man förknippar med just gula blockbokstäver på ett blått hus". Vilken toppenaffär! Var och köpte nya saker till jobbet:

30 mattallrikar

55 assietter

36 glas

runt 10 förpackningar servetter

Allt för runt 1700 kr. Det är ju nästan löjligt. Det innebär, att om man helt hypotetiskt ska anordna ett bröllop och bestämmer sig för att vara i ett rent a tent... kan man lägga till typ 40 kr per kuvert för att alla gäster ska få dricka ur likadana glas, äta på likadana tallrikar osv. Häftigt tycker jag. Mindre drastiska beslut kan vara att byta sitt eget vardagsporslin typ en gång om året (om man nu vill det) utan att det kostar skjortan. Det gillar i alla fall jag.