Fångade Sonens fot på bild när han var 6 månader. Nu är den lite längre, lite mer barn än bebis. Gooosefot på gose-Son.

Fortsättning på gårdagens inlägg, tidsmaskinen tar oss till den 10 maj 2005.

Kl 0030

En tokvärk väcker mig. Utan att fatta hur hamnar jag på toaletten och tar andra värken vid handfatet. Går till Sambon och försöker lugnt väcka honom "SAMBO, jag har VÄRKAR!" Typ. 3-5 min mellan värkarna med en gång. 

Kl 0130

Ringer förlossningen. De tycker att jag ska fortsätta hemma en stund, passa på att äta och duscha och så. Tvingar i mig lite yoghurt och gråter i duschen för att det gör ondare av värmen.

Kl 0230

Ringer igen och säger att nu vill jag åka in. De tycker jag ska stanna hemma så länge jag bara kan. "Det är bara tråkigt att gå för länge på förlossningen".

Kl 0300

Jag tvingar Sambon att se till att vi kommer till sjukhuset. Jag vill inte ha för många och intensiva värkar i bilen. Dessutom måste vi ju till bankomaten så att Sambon kan ta ut pengar till mat. Medan Sambon hämtar bilen konstaterar jag att han inte behöver nån j-a mat. Tar en värk före jag sätter mig i bilen. Som tur är är det kort till sjukhuset, jag hatade stunden i bilen då jag inte kunde stå och möta mina värkar med vick-rumpa/höfter. 

Kl 0430

Första gången de kollar hur öppen jag är. 7 cm! Det är inte så illa.

Kl 0510

Börjar med lustgas.

Kl 0730

Jag är fullt öppen men värkarna avtar. Det sätts in värkstimulerande som ökas typ jätteofta. 

Kl 0934 

Sonen kommer ut, illa medtagen. Jag får inte se honom, de drar iväg till barnrummet. Sambon följer med. De är borta drygt 15 minuter, sen kommer de in tillsammans med barnläkaren.

Underbara underbara Sonen får ligga på mitt bröst i några minuter medan barnläkaren berättar för mig vad som hänt och vad de gjort. De tar med Sonen och Sambon för att ta lite tester. Jag ligger kvar på förlossningen i 2 timmar. Gråter floder och tycker synd om mig själv som inte får vara med Sonen. 

Tvingas duscha och dricka juice och kissa innan jag skjutsas upp till Sonen. Hatar alla för att jag måste kissa och duscha. Vad är det för tyranner som inte låter mig träffa min son??? När jag har Sonen i min famn förstår jag varför. Vem vill lämna sin son för att gå och duscha när man väl fått träffa honom?

Älskade underbara gosiga lilla blonda knyte... Välkommen till din mamma och pappa som älskar dig över allt annat i världen.

Grattis på 2-årsdagen till vår lilla tokunge!