Idag har jag hunnit med följande TV-tittande:

• Cars
• Ice Age
• Lite Pingu (suck)
• Oprah
• Sing a long
• Ett Oprah till i skrivande stund

Galet mycket TV faktiskt. 

I övrigt har dagen varit en del kaos. Sonen var förkyld igår och sov oroligt under natten. Sambon sov hos honom i några timmar och tyckte att han varit lite varm, men på morgonen hade han bara 37.0 så vi förberedde oss för dagis. Sambon åkte till jobbet, jag gjorde mig iordning och skulle göra iordning Sonen och tyckte han börjat bli varmare. Dessutom bröt han ihop för inget hela tiden. Tog tempen och den var "bara" 37.6, men jag ringde och sa att vi skulle behålla honom hemma. Var tvungen att jobba på förmiddagen för att fixa några saker, så jag packade in Sonen och lite leksaker i bilen, sen åkte vi till jobbet och Sambon fick komma o hämta Sonen och bilen på mitt jobb. Delade på dagen så vid lunch åkte jag hem och tog över "vården" om vår pigga 36.5 gradiga son.

Försökte vara en god vårdande mor och hålla oss inne (och kolla på film = ta det lugnt) men efter ett tag gav jag upp och vi gick ut och cyklade och lekte i sandlådan, det funkade eftersom inga andra barn kommit hem än.

Sonen ville inte äta mat idag heller. Inget nytt egentligen, varför det nog förvånade oss alla att jag började gråta när han bröt ihop vid bordet. Vi satt där och kramades och grät, och när han slutade gråta kom det en historia ur min mun (jag fattar inte riktigt själv hur jag hittade på). Nåt i stil med: "Magen blir ledsen när man bara äter frukt och smörgåsar. När magen blir ledsen börjar den gråta och då gör den att du gråter och att det gör ont i magen. Magen måste ha mat och vatten". Sonen tittade mot bordet och sträckte sig efter vattnet. Drack nån klunk och jag sa att magen blev jätteglad. Då tog han en potatisbit (pytt i panna) och stoppade i munnen och log. Till slut åt han upp nästan allt på tallriken och höll med om att både han, magen och jag var mycket gladare efter det. Gosiga gosiga gullesonen. Undrar om det var en tillfällighet eller om han lyssnade på mina ord. Vi lär väl inte tjata om ledsna magar dag in och ut nu, men det var en otrolig lycka att få i honom mat. Det är sällan 2-åringar har behov av att hålla en diet på frukt o mackor, även om det inte är dåliga saker att äta. 

Jag är arrrrrrrrrgh! Imorgon har Sonen studiedag på dagis, så jag har i god tid begärt föräldrapenning. Idag vaknar Sonen med feber och följdaktligen anses han sjuk minst idag och imorgon.

Jag ringer till F-kassan för att fråga hur man byter från f-penning till tillfällig f-penning. Svaret är att det går inte. Har man begärt f-penning får man inte ändra det. VA?!?!

Så om jag hade varit en slapptask utan framförhållning som inte begär ersättning förrän exakt den dagen jag är hemma så hade det varit ok? Då hade jag ju kunnat välja tillfällig f-penning och därmed haft semesterlönegrundande frånvaro. ARGH! Dessutom, när det visade sig att han var sjuk, så ändrades ju planerna så jag och Sambon pratade om att dela på det så att jobbet får lite av oss alla dagar. Det var ju inte tanken att mitt jobb skulle vara utan mig både idag o imorrn. Men nu skiter det ju sig oxå, då ska Sambon ansöka om föräldraledigt nämligen. Eftersom han inte heller får ta tillfällig imorrn. GRR. OK. Jag släpper det. Jag är inte arg längre. Bara lite. För nu kommer nästa fråga;

Eftersom jag har framförhållning: Vad händer om jag får jobb2? Jag har ju nämligen redan lämnat in ansökan om f-penning för att fylla upp min nuvarande deltid till heltid ända fram till augusti. Om jag tar jobb2 blir det ju heltid (före augusti). Betyder det att jag inte får ändra/dra tillbaka min ansökan och därmed kommer ha en mer än 100-ig tjänstgöringsgrad (och slösa våra fina föräldradagar)? Jag fattar inget! Jag är bara så trött på all denna byråkrati som uppmuntrar att man inte har framförhållning och sköter sig, för då går det inte att ändra.

ARG ARG ARG!

Så. *djupt andetag* Nu ska jag mysa med Sonen och glömma f-kassan en stund.