Mina tankar idag (och den senaste tiden) landar ofta på killen som blev överkörd för att han sa till ett gäng människor att sluta förstöra en rastplats. Hallå? Vad händer? Hur kan det hända? Ska man behöva ha en hel insatsstyrka med sig för att våga säga till folk att inte sparka sönder en papperskorg? Mitt hjärta gråter vid tanken på denna totala avsaknad för respekt för saker och människor. Ännu en vardagshjälte borta. 

Slutade lite tidigare och gick och letade efter en present till en 1-åring. Vet precis vad jag vill ha men hittade det inte. Skulle även köpa ett nytt pussel till Sonen men det fanns inte nåt kul. Hittar jag inte nåt annat får det blir ett "Bilar"-pussel, men vi får väl se.

Åkte hem till mina grabbar och vi (Sambon) trotsade vädret och grillade korv. Myste med Sonen framför "Bilar" tills det var dags att natta honom.

40 minuter senare hämtade Sambon mig, jag uppskattar att Sonen hoppat runt i 30 minuter av dem varpå vi båda somnade... men jag vet inte. Sonen har en förmåga att bli väldigt pigg av att jag nattar honom. När Sambon lägger honom tar det typ 2 minuter, sen sover han. Med mig ska det pratas, hoppas, slängas med nallar och kramas och klappas. Sjunga och låtsassova också, liksom låtsassnarka.

Gick ner och kollade på ett CSI och ett Numbers med Sambon, nu avslutar jag med Oprah. För att inte tala om sorbet med chokladsås. Så gott! Snart är det nannadags, sov gott alla bloggare och bloggläsare.

Nu har jag gått en 30 minuters promenad, trots allt. Och fått mat i magen. Har även kollat in kvällens TV-program och konstaterat att ikväll blir det nåt inspelat. Är Sambon med blir det CSI, annars nån form av underhållning, vi får se.

Jag har även skaffat lite mer energi, så nu ska jag ta tag i jobbet en stund faktiskt.  

Jag är så hungrig så jag nästan kräks. 38 minuter kvar till lunch. Undrar vem som vill äta matlåda med mig idag, eller iaf äta nåt här på jobbet. Funderar även på om jag ska gå ut och shoppa eller ta en halvtimme rask takt. Halvtimmen lockar nästan mer, det känns att det behövs och det var ett tag sen. Vi får se vad det blir.

Är så fruktansvärt osugen på att jobba idag. Hade velat lägga mig i soffan med en bok och en filt och massa tända ljus. Men så funkar det inte när man är vuxen. Då måste man jobba så att man får lön och kan betala räkningarna. Jorå, så är det. Och så vill jag nog ha det. Utom idag. Det blir bättre sen. När jag fått lunch i magen.